Vad menas med Räkenskapsår?

Ett räkenskapsår är det år som ett företag har som period innan det upprättar ett bokslut eller en årsredovisning. Det omfattar alltid 12 månader men det behöver inte nödvändigtvis sträcka sig från januari-december. Om det inte följer det vanliga kalenderåret så kallas det brutet räkenskapsår. Om företaget får använda sig av brutna räkenskapsår, beror på bolagsformen.
Aktiebolag och ekonomiska föreningar samt handelsbolag med juridiska delägare kan tillämpa det brutna räkenskapsåret, medans enskilda näringsidkare och handelsbolag med fysiska personer samt samhällsförvaltande juridiska personer, använder sig av det vanliga räkenskapsåret. Det första räkenskapsåret kan bli kortare än 12 månader och som längst 18 månader, om företaget är nystartat samt om man lägger om räkenskapsåret.

Regler för räkenskapsår

Eftersom brutet räkenskapsår är mer avancerat, så är det värt att veta vad som gäller. Normalt krävs tillstånd från Skatteverket för att tillämpa brutna räkenskapsår, men för nystartade aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag med juridiska delägare, fordras inget sådant. Vill du som etablerad företagare ändra från vanligt räkenskapsår till brutet, så krävs godkännande.
Brutna räkenskapsår har inga fasta datum, utan avser 12 månader som alltid. Dock kan det lika gärna ta sin början den 1 mars som den 1 november. Räkenskapsår börjar den 1 i en viss kalendermånad och avslutas den sista i föregående kalendermånad nästkommande år. De aktiebolag som ingår i en och samma koncern måste ha samma räkenskapsår.
  • Ett räkenskapsår omfattar 12 månader och är den period under vilket företaget upprättar ett bokslut och årsredovisning. Det finns vanliga och brutna räkenskapsår.
  • Vid ändring av räkenskapsår måste en anmälan ske till Bolagsverket, samt i vissa fall också till Skatteverket.
  • Vid nybildande av företag kan räkenskapsåret förkortas eller förlängas,men vid avslutande av verksamhet kan det enbart förkortas.

När måste anmälan ske i samband med förkortning/förlängning av räkenskapsår?

Vid en omläggning av räkenskapsår måste anmälan ske till Bolagsverket. Om företaget ska ha ett förkortat räkenskapsår måste anmälan ske senast månaden efter slutet av gammalt räkenskapsår, och vid förlängning inom en månad av det senaste räkenskapsåret. Här krävs också vanligen godkännande av Skatteverket.

Varför förkortas/förlängs ibland räkenskapsår?

Anledningen till att ett räkenskapsår kan förkortas, alternativt förlängas, är att företaget vill att det ska komma i kapp det räkenskapsår som tillämpas. Det finns också andra skäl till att ett företag vill att det förkortade eller förlängda räkenskapsåret ska stämma överens med kalenderåret och komma i samma fas.

Vad är balansdag?

Balansdagen är den sista dagen i ett räkenskapsår. Den kan även kallas bokslutsdag. Anledningen till att dagen har fått detta namn, är att företaget senast på denna dag, kan upprätta och redovisa det ekonomiska resultatet och årsbokslutet. Ett tips är att stämma av räkenskaper varje månad så att risken för felaktigheter minskar.

Varför tillämpar företag brutna räkenskapsår?

Det kan finnas olika anledningar till varför ett företag använder sig av brutna räkenskapsår, men ett vanligt skäl är att de kan vara säsongsbundna. Därmed är det vanligt för företag som driver jordbruk eller annan säsongsbetonad verksamhet samt för att anpassa sig till en viss koncernstandard, att ta till det brutna räkenskapsåret.

När deklarerar jag vid förlängt/förkortat räkenskapsår?

Om du exempelvis har startat verksamhet i juli 2018 och valt att ha ett förlängt/förkortat vanligt räkenskapsår, så ska du deklarera vid tidpunkten som avser slutet på ditt förlängda/förkortade räkenskapsår. Det betyder att du kan välja att deklarera i december samma år eller i december nästkommande år, i detta fallet 2019.