Vad menas med Direkt kostnad?

När man talar om en direkt kostnad, så avser det en kostnad som direkt kan knytas an till en kostnadsbärare, det vill säga en viss vara eller tjänst. Motsatsen är indirekt kostnad som är en mer vag kostnad. Direkta kostnader kan vara både fasta och rörliga men det vanligaste är att de är rörliga.
Typiska direkta kostnader kan vara kostnader relaterade till tillverkningen, direkta löner som betalas till personal som producerar varan, eller direkta materialkostnader där materialet är direkt relaterat till produkten. Direkta kostnader är vanligast inom tillverkningsföretag men förekommer ibland även inom tjänstesektorn. För att skilja kostnaderna åt har man skapat förkortningar såsom dL, dM och sdfk m.fl.

Fördelen med direkta kostnader

Det är oftast lättare att dela in de direkta kostnaderna, i jämförelse med de indirekta. Detta för att de indirekta i viss mån inte kan kopplas till kostnadsbärare utan att vara tvungna att genomgå en snabbare utredning först. Då det är lätt att se de direkta kostnaderna, kan man även bedöma dem bättre.
Detta blir fördelaktigare när ett företag ska sätta ett pris eller förhandla med leverantörer, alternativt se över val av material och så vidare. Direkta kostnader kan man således dra ned på enklare än indirekta kostnader som ofta förblir desamma till större delen, eftersom dessa utgörs av hyror, administration och lönekostnader för samtlig personal etc.
  • En direkt kostnad härleds direkt till en vara eller tjänst, vilket gör att kostnaden beror helt på om varan/tjänsten existerar eller inte
  • Direkta kostnader är exempelvis direkta löner, materialkostnader, vissa maskinutnyttjande kostnader och specifika försäljningskostnader
  • Man bokför vanligen de direkta kostnaderna på kontot material och varukostnader, det vill säga kontoklass 4

Vad står förkortningarna beträffande direkta kostnader för?

De direkta kostnaderna kan vara flera olika saker och därför har man skapat förkortningar så att man omedelbart kan länka samman en direkt kostnad med sina kostnadsbärare. dM betyder direkt material, dL betyder direkta löner, sdtk står för specifika direkta tillverkningskostnader och sdfk för specifika försäljningskostnader.

Vilka är de vanligaste direkta kostnaderna?

Detta beror på om man är ett tjänsteföretag eller ett tillverkningsföretag, men i grova drag så är direkta löner och direkta materialkostnader de kostnader som tar mest plats i bokföringen. En direkt kostnad kan även vara knuten till vissa kunder, samt hemtagningskostnad eller frakt och är vanliga inom produktion.

Varför delar man in direkta och indirekta kostnader?

Indelningen är särskilt bra att ha i internredovisning samt vid räkenskapsanalyser och dylikt. För direkta och indirekta kostnader brukar man även tillämpa något som kallas för självkostnad samt påläggskalkylering, som hjälper till vid prissättning och analyser – huruvida de båda kostnaderna påverkas av varandra.

Är det inte svårt att mäta direkta kostnader ur elförbrukningsperspektiv?

Vill man mäta exakt hur mycket el det går åt i en maskin för att tillverka en viss vara så är detta tekniskt mätbart. Å andra sidan skulle det kosta en hel del att utföra dessa mätningar regelbundet, vilket gör att elförbrukning tas upp som indirekt kostnad.

Hur viktiga är kostnadsfördelningsprinciperna?

Mycket viktiga, och blir allt eftersom ännu väsentligare eftersom företag blir alltmer kapitalintensiva. I dessa principer gäller det att utgå från faktabaserad information och att använda sig av fler kostnadsställen/avdelningar på arbetsplatsen samt orsaksbundna fördelningsnycklar. Kostnadsfördelning är ett avancerat moment inom kalkylering där alltför enkla principer kan få företaget att fatta felaktiga beslut.