Vad menas med Brutet räkenskapsår?
Ett brutet räkenskapsår är ett räkenskapsår som inte avser det vanliga kalenderåret, det vill säga 1 januari-31 december. Brutet räkenskapsår kan istället infalla när som helst på året, med början den 1 i en viss kalendermånad och sträcka sig till den sista i föregående kalendermånad, nästkommande år – alltså 12 månader allt som allt.
Brutna räkenskapsår tillämpas vanligen av aktiebolag och ideella eller ekonomiska föreningar samt handelsbolag med juridiska delägare. Andra bolagsformer måste använda det vanliga kalenderåret som räkenskapsår för att redovisa och göra årsbokslut, såvida Skatteverket inte har givit sitt tillstånd. Vanliga verksamheter i vilka brutet räkenskapsår används, är ofta säsongsbetonade för att slippa en onödig inverkan på arbetssituation.
Tillstånd och krav beträffande brutet räkenskapsår
För att byta från vanligt räkenskapsår till ett brutet sådant eller för att byta från en viss månad till en annan i det brutna räkenskapsåret, krävs tillstånd från Skatteverket, samt en anmälan till Bolagsverket. Det måste göras inom en månad och gäller också förkortningar, när verksamheten till exempel är på upphällningsfasen.
Ska du byta från brutet räkenskapsår till vanligt kalenderår, behövs dock inget tillstånd från Skatteverket. Det är också viktigt att poängtera att man inte bara får byta hux flux till ett brutet räkenskapsår utan att ha giltiga skäl. Att exempelvis påstå att revisorn får jämnare arbetsflöde eller att verksamheten kommit på obestånd, är normalt inte godtagbart.
[dt_vc_list]
- Ett brutet räkenskapsår avser en annan period än det normala kalenderåret, inom vilket företaget ska upprätta bokslut och årsredovisning.
- Omläggning och byte från vanligt räkenskapsår till brutet räkenskapsår, kräver tillstånd från Skatteverket men inte tvärtom.
- Alla aktiebolag inom samma koncern måste ha samma typ av räkenskapsår, oavsett om det är vanligt eller brutet.
[/dt_vc_list]
Hur ska man välja det bästa räkenskapsåret för företaget?
Det är ingen bra idé att bara välja period rent slentrianmässigt, utan försök att alltid ha en grundlig rådgivning med en expert först. Det finns också andra grunder till att man kanske blir tvungen att använda sig av brutet räkenskapsår, om koncernen man ingår i, tillämpar ett sådant.
Vilka är goda skäl till att tillämpa brutet räkenskapsår?
Ett företag kan ha flera anledningar till att ett brutet räkenskapsår är bättre. Ofta rör det sig om att koncernen har denna typ av räkenskapsår, att arbetssituationen eller att de ekonomiska förutsättningarna blir bättre eller att företaget är nystartat och gynnas av ett brutet räkenskapsår.
Vad är fördelarna med brutet räkenskapsår?
En av fördelarna är att granskningen av revisor vid årsredovisningen, brukar gå snabbare vid ett brutet räkenskapsår, eftersom flertalet av deras kunder tillämpar vanligt räkenskapsår. Detta är egentligen inget skäl för omläggning, men ibland kan det dock godkännas hos Skatteverket. Företagsekonomiska anledningar kan också främjas av brutet räkenskapsår, som säsongsbetonad verksamhet.
Kan man få tillstånd vid hur många omläggningar som helst?
Nej, normalt blir det svårare och svårare ju oftare ett företag ändrar perioderna inom det brutna räkenskapsåret. Det finns dock ingen särskild gräns, men om Skatteverket ser att bolaget envisas med att ändra stup i kvarten, så brukar tillståndet dras in.
Hur ser processen av omläggning för brutet räkenskaspår ut?
Omläggningsbeslutet, oavsett om det handlar om att flytta perioden, eller till att byta från vanligt till brutet räkenskapsår, sker på bolagstämman. Man måste också ha ändrat i stadgarna och anmäla ändringen till Bolagsverket inom 1 månad, samt Skatteverket, efter senaste utgången av nuvarande räkenskapsår. Anmälan kostar 700 kr/gången.
