Summering av bokförings- skyldighet

  • Bokföringsskyldigheten är starkt förknippad med god redovisningssed och träder i kraft för juridiska personer och enskilda näringsidkare så fort företaget registreras.
  • Det finns vissa särbestämmelser för ideella föreningar, stiftelser och trossamfund men man ska alltid kolla upp så att man inte är bokföringsskyldig enligt fler lagar än enbart bokföringslagen.
  • Bokföringsskyldigheten indikerar hur man ska bokföra korrekt.

Hur ser det ut med bokföringsskyldighet för juridiska personer från utlandet?

Förr reglerades bokföringsskyldigheten för juridiska personer med utländskt moderbolag i filiallagen, men sedan 2017 regleras den i bokföringslagen. Den är numera avsedd att vara densamma för utländska filialer som den är för vanliga, svenska företag som är av liknande slag.

Är man bokföringsskyldig för olaglig verksamhet?

Ja, i vissa fall kan faktiskt fysiska personer som bedriver olaglig verksamhet vara bokföringsskyldiga, i de fall där den olagliga verksamheten bedöms vara en näringsverksamhet enligt bokföringslagens riktlinjer. Gränsen mellan laglig/olaglig kan dock vara en aning luddig. En verksamhet som i sin helhet bedöms som fullständigt olaglig, frångås bokföringsskyldigheten.

Samtliga juridiska personer som ingår i ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller handelsbolag, samt personer som har en enskild firma, är enligt lag skyldiga att ständigt upprätta en löpande bokföring och redovisa vid slutet på varje räkenskapsår. Detta kallas för bokföringsskyldighet och måste göras enligt god redovisningssed så att bokföringen utläses tydligt och klart.

Enligt bokföringsskyldigheten betyder det inte enbart att bokföring ska ske – den måste också upprättas löpande i både en grundbok och i en huvudbok, vilket i sin tur innebär att den kronologiska och den systematiska ordningsföljden efterföljes. Bokföringsskyldigheten medför också att kontanta flöden som in- och utbetalningar bokförs senast efterföljande arbetsdag och resten av affärshändelserna snarast möjligt.

Giltighet och upphörande

Två viktiga frågeställningar är när bokföringsskyldigheten träder i kraft samt om och i så fall när den upphör att gälla. För en fysisk person som startar enskild firma träder gällandet i kraft direkt när näringsverksamheten registreras. Detsamma gäller aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. Bokföringsskyldigheten blir ogiltig när verksamheten upphör.

Bokföringsskyldighet

Trossamfund, stiftelser och ideella föreningar som inte bedriver näringsverksamhet måste ha tillgångar som passerar 1,5-miljoner kronor för att bokföringsskyldigheten ska gälla. Har ovan nämnda gränsen på tillgångar inte överskridits inom loppet av 3 år, upphör skyldigheten. Det är viktigt att veta att vissa som inte är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen, ändå kan vara det enligt andra lagar.

Vad som måste ingå i bokföringen, enligt bokföringsskyldigheten

De krav som gäller för att fullgöra sin plikt inom bokföringsskyldigheten är följande:

  • Bokföra affärshändelser snarast möjligt, dvs en löpande bokföring.
  • Innehålla verifikationer som underlag.
  • Behandlingshistorik samt typ av systemdokumentation som styrker bokföringsposterna.
  • Rätt arkivering ska ske och bevaras i minst 7 år.
  • Ska avslutas med redovisning/bokslut.
  • Ha en öppningsbalansräkning.

I vilken valuta ska bokföringen vara i enligt bokföringsskyldigheten?

Det är viktigt att hela bokföringen alltid följer samma valuta, vilket i vanlig ordning sker i svenska kronor. Dock kan valutan Euro förekomma i aktiebolag och ekonomiska föreningar samt i olika banker eller försäkringsbolag. Vill man byta redovisningsvaluta får inte detta ske förrän det nya räkenskapsårets inträde..

Är bokföringsskyldigheten samma sak som god redovisningssed?

I mångt och mycket kan man se ett samspel mellan både bokföringsskyldigheten och den goda redovisningsseden. Ska man vara riktigt petnoga ska, enligt bokföringsskyldigheten, bokföringen upprättas enligt god redovisningssed. Till detta kommer ytterligare aspekter som när skyldigheten ska träda i kraft eller upphöra, samt särregler som kan avse vissa verksamheter.