Summering

  • Balanserat styrkort är en metod för att styra företag och organisationer.
  • Utöver det finansiella perspektivet används kundperspektiv, lärande- och utvecklingsperspektiv, interna processer och medarbetarperspektiv. Arbetet med balanced scorecard kännetecknas av ”what gets measured, gets done” eller att om någonting går att mäta, blir det också gjort. 
  • Metoden har vidareutvecklats genom åren. För att verkligen förstå metoden och få fler konkreta exempel är det lämpligt att vända sig till litteratur.
  • Genom åren har balanced scorecard även fått utstå viss kritik. Vissa menar att den teoretiska förankringen skulle behöva vara bättre.

Balanserat styrkort är den svenska benämningen på balanced scorecard, en metod som används för att styra företag och organisationer. Utgångspunkten för metoden är att det traditionella finansiella perspektivet missar viktiga långsiktiga trender. Därför introducerar den andra perspektiv som kundperspektiv, lärande- och utvecklingsperspektiv, interna processer och medarbetarperspektiv. Med balanced scorecard sammankopplas de olika perspektiven.

Den engelska benämningen balanced scorecard är vanlig och vad som är typiskt för metoden är utgångspunkten att enbart det finansiella perspektivet inte är tillräckligt för att uppnå bra styrning, inte minst på lång sikt. Därför har balanced scorecard introducerat en rad icke-finansiella perspektiv som är avsedda att täcka upp bristerna i mer traditionella metoder. Dessa är kundperspektiv, lärande- och utvecklingsperspektiv, interna processer och medarbetarperspektiv.

Ambitionen är sedan att skapa en mer balanserad styrning av verksamheten. Något som brukar betonas är ”What gets measured, gets done”, dvs kan till exempel strategiska mål kopplas till olika mätetal, ökar också sannolikheten att nå målen.  I korthet är det ett sätt att få strategi mer kopplat till den dagliga verksamheten. Sannolikheten ökar att eventuella problem i verksamheten åtgärdas när det finns mätetal att peka på, samt att man fattar bättre beslut om verksamhetens framtida inriktning. Med metoden balanced scorecard går det att komma närmare det dagliga arbetet och undvika att missa viktiga aspekter.

Balanserat styrkortMetodens ursprung

Professorerna David P Norton och Robert S. Kaplan lanserade metoden redan 1992. I Sverige är det främst böcker av Nils-Görans Olve som har populariserat den. För att verkligen förstå metoden och få fler konkreta exempel är det lämpligt att vända sig till litteratur. Andra företagsekonomer har gjort anpassningar av balanced scorecard och inget hindrar heller ett företag eller en organisation från att själva skräddarsy hur de arbetar med metoden. Vissa menar att den teoretiska förankringen skulle behöva vara bättre, dvs att Kaplan och Norton skulle behöva motivera vissa av sina val på ett bättre sätt.

Hur används balanced scorecard i praktiken?

Om metoden ska fungera krävs att företagaren kopplar de olika perspektiven till frågeställningar och mätetal. Exempel är vilken vision företaget har, var de ska befinna sig inom varje perspektiv för att nå visionen, vilka de viktigaste framgångsfaktorerna är och vilka nyckelmått som måste knytas till varje mål som sätts.

Professorerna Robert S. Kaplan och David P Norton ligger bakom metoden och i Sverige har Nils-Görans Olves böcker hjälpt till att sprida den. Rätt litteratur är till god hjälp för att verkligen förstå filosofin bakom balanserat styrkort och vilka fördelar som kan uppnås i styrningen av ett företag eller en organisation.

Vilka är nackdelarna med balanced scorecard?

Vissa ekonomer har kritiserat metoden för att vara dåligt teoretiskt förankrad. Det är svårt att avgöra om metoden leder till bättre beslut, men en del studier och uppföljningar verkar visa på att företag som använder balanserat styrkort gör bättre finansiella resultat än genomsnittet. Den är också mindre lämplig för icke-vinstdrivande företag/organisationer.

Samtidigt har företag som använt balanced scorecard ofta upplevt betydande fördelar. Både företagsledare och konsulter fortsätter att använda metoden flitigt och det tyder på att den vägleder dem till bättre beslut.

Vad ingår i kundperspektivet?

Där tittar man på bland annat kundnöjdhet och marknadsandelar. En utgångspunkt är ”Vad är viktigt för våra kunder”? och även ranking av kunder beroende på hur stor andel de utgör av försäljningen. Det är inte helt olikt hur företag arbetar mycket med Customer Relationship Management (CRM) för att bli mer framgångsrika.

Vad ingår i interna processer?

Inom det perspektivet är frågeställningen ”Vad måste vi bli bättre på inom företaget?” Det kan vara saker som är kopplat till att sänka styckkostnaden för en produkt, korta ned ledtider i produktionen och hitta andra typer av förbättringar som gör den interna verksamheten effektivare och mer konkurrenskraftig.

Vad ingår i lärande- och utvecklingsperspektivet?

Här handlar det om att hitta mätetal som relaterar till frågeställningar som ”Hur kan vi utvecklas, skapa mer värde och bli mer innovativa?” Typexempel är om företaget behöver ta fram en ny generation av produkter eller jämförelser med konkurrenter i hur lång tid det tar att lansera en ny produkt/tjänst.

Finns det olika varianter av balanced scorecard?

Ja, metoden lanserades redan 1992 och har sedan dess fortsatt att utvecklas. Många företag och organisationer gör egna specialanpassningar av balanced scorecard som är mer skräddarsydda för deras unika behov. Medarbetarperspektivet med personalutveckling och dylikt är även mer populärt i Sverige, jämfört med hur det ser ut internationellt sett.