Avskrivning

Avskrivning är en redovisningsterm för olika värdeminskningar hos anläggningstillgångar i bokföringen. Med avskrivningen fördelas kostnaderna över en längre tid, vilket kan vara en fördel. Avskrivningar är vanliga för byggnader, fordon, maskiner och datorer av dyrare snitt.

När man gör en avskrivning fördelar man kostnaderna förknippade med att anskaffa en anläggningstillgång över många år. På så sätt blir tillgången en kostnad under längre tid i bokföringen. Det är dock viktigt att kunna skilja på utgifter och kostnader för att förstå vad syftet med avskrivningar egentligen är.

Att göra avskrivningar

Om du införskaffar något till ditt företag som har en beräknad ekonomisk livslängd på maximalt tre år kan du göra avdrag för denna kostnad direkt. Även inventarier av mindre värde kan dras av direkt. Detta värde är 5000 kronor för enskilda firmor med förenklat årsbokslut, 10 000 kronor för mindre företag, och 20 000 kronor för större företag.

För dyrare tillgångar och inventarier som har införskaffats till företaget går det istället att göra avskrivningar. Detta innebär att tillgångens värdeminskning bokförs som en kostnad. Generellt sker avskrivningar under den ekonomiska livslängden för tillgången. Man skriver alltså av lite varje år. Detta är att skriva av enligt en plan. Man kan inte ha en avskrivningstid som är längre än tillgångens ekonomiska livslängd och man måste bestämma avskrivningstiden i samband med att tillgången anskaffas. Det finns i de flesta fall mallar att följa, som anger tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningar som görs  på detta sätt kallas planenliga avskrivningar.

Hur kan man skriva av?

Om företaget köper en personbil kan avskrivningstiden vara 5 år, för en lastbil 10 år och för en byggnad 33 år. Om en lastbil köps för en miljon kommer man alltså skriva av den med 100 000 kronor per år under tio år. Man ska alltså uppta hela organisationens tillgångar till dess bokförda värde.

Anläggningstillgångar som mark, konst och finansiella tillgångar avskrivs inte, eftersom de inte har någon förväntad ekonomisk livslängd, och inte heller någon värdeminskning.

Över- och underavskrivningar

Inkomstskattelagen (1999:1229) gör att man som företagare kan göra både över- och underavskrivningar, något som är mycket vanligt. En avskrivning påverkar företagets resultat och även skatten på företagets vinst. Avskrivningar kan då jämna ut resultatet mellan goda och mindre goda år. Genom att göra överavskrivningar utnyttjar redovisningsenheten (företaget) det skattemässiga möjligheterna till avdrag. Underavskrivningar, å andra sidan, görs när de planenliga avskrivningarna annars skulle ha blivit större än vad skattelagstiftningen tillåter.

En överavskrivning är en avskrivning med ett större belopp än vad som fastställts i den plan som ligger till grund för den planenliga avskrivningen. Eftersom det då uppstår en differens mellan den avskrivning som bokförts enligt plan och den skattemässiga avskrivningen ska denna skillnad redovisas som en kreditpost i balansräkningen, under obeskattade reserver.

Att göra en underavskrivning innebär att göra en avskrivning med ett mindre belopp än den värdeminskning som beräknats. På detta sätt kan ett företag spara en del av sina avskrivningar under ett år när det går med förlust, för att istället göra överavskrivningar när man går med vinst.  

Både över- och underavskrivningar är tillfälliga dispositioner i bokslutet, och förr eller senare kommer de att återföras. Det beror på att en tillgång aldrig kan skrivas ned till ett värde som är lägre än noll.

Olika metoder för avskrivning

En avskrivning ska ske i samma takt som värdet på anläggningstillgången minskar, och får inte pågå längre än tillgångens ekonomiska livslängd. Vanliga beräknade livslängder för olika typer av anläggningstillgångar är:

• Datorer – 3 år
• Personbilar – 5 år
• Byggnader – 33 år

Avskrivning kan dock göras på mer än ett sätt.

Linjär avskrivning

Detta  är den vanligaste metoden för avskrivning, och de flesta bokföringsprogram har färdiga funktioner för metoden.  En stor fördel är enkelheten: man skriver av tillgången med ett lika stort belopp varje år.

Degressiv avskrivning

När man gör degressiv avskrivning skriver man av mest under de fem första åren och sedan minskar man summan efterhand. Detta ligger mer i linje med hur tillgångens faktiska värdeminskning går till.

Progressiv avskrivning

Progressiv avskrivning är en metod där man ökar avskrivningen efterhand. Denna metod är inte längre tillåten för byggnader. Däremot är den användbar för andra tillgångar som ska användas under lång tid, som inte slits särskilt mycket och som inte heller påverkas nämnvärt av den tekniska utvecklingen.

Produktionsberoende avskrivning

En produktionsberoende avskrivning varierar för varje år och uppskattas efter hur mycket man tror att en tillgång kan producera under en viss tid efter inköpet. Det är de beräknade framtida intäkterna från tillgången som avgör med hur mycket den ska avskrivas.