Vad är Årsredovisningslagen?

Årsredovisningslagen (1995:1554) reglerar hur årsredovisningar ska utformas och hur de ska göras tillgängliga för allmänheten. Syftet med lagen är att den årliga rapporteringen i företag ska vara enhetlig och tydlig så att det ska gå att kontrollera hur det går för företaget och att det följer god redovisningssed. Särskilt viktig är årsredovisningen för aktieägare och kreditgivare.
Årsredovisningslagen beskriver i detalj hur en årsredovisning ska vara utformad, t ex med en förvaltningsberättelse, balansräkning, resultaträkning och noter. Det finns inte något förbud i årsredovisningslagen mot att ha med extra information och bilder och många större företag skapar ofta utförliga årsredovisningar med en längre beskrivning av företaget och med illustrerande bilder.

Årsredovisningslagen i praktiken

Årsredovisningslagen måste följas av alla de företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. De företag som inte är skyldiga att upprätta en årsredovisning, t ex enskilda firmor eller handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare måste istället upprätta ett årsbokslut. Ett årsbokslut är enklare att göra än en årsredovisning.
Årsredovisningen kan upprättas i t ex ett ordbehandlingsprogram eller ett kalkylprogram. Hur den ska se ut bestäms av årsredovisningslagens regler och på Bolagsverkets webbplats finns information om vilka delar som ska finnas med. Årsredovisningen ska sedan granskas av en revisor om det gäller ett större företag. När detta är klart så ska årsredovisningen skickas in till Bolagsverket.
  • Årsredovisningslagen beskriver hur en årsredovisning ska utformas med t ex balansräkning och resultaträkning samt förvaltningsberättelse och noter.
  • Bokföringslagens regler tar upp vilka företag som måste upprätta en årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen.
  • Bolagsverket är den myndighet som årsredovisningen ska skickas till senast 7 månader efter att ett räkenskapsår har avslutats.

Vad är en årsredovisning?

En årsredovisning är en skriftlig sammanställning över ett företags ekonomi under ett år. Den innehåller bland annat en resultaträkning som visar hur stor försäljningen har varit under året och hur stora kostnaderna har varit. Årsredovisningen visar också en balansräkning som tar upp hur stora skulder ett företag har och vilka tillgångar det har.

Vilka företag måste upprätta en årsredovisning?

I bokföringslagen (1999:1078) sjätte kapitel första paragraf finns en lista på vilka företag som måste upprätta en årsredovisning enligt årsredovisningslagen. Det gäller bland annat aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag som har en juridisk person som delägare och vissa stiftelser.

De företag som inte finns med i listan ska istället upprätta ett årsbokslut.

Vad händer om ett företag struntar i årsredovisningen?

En årsredovisning ska skickas in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Även revisionsberättelsen ska skickas med om företaget har revisorsplikt. Om årsredovisningen kommer in för sent så blir företaget tvunget att betala in förseningsavgift. Att strunta i årsredovisningen helt kan leda till åtal för bokföringsbrott.

Vilka delar måste en årsredovisning innehålla?

Enligt årsredovisningslagen måste en årsredovisning innehålla:

  • Förvaltningsberättelse
  • Resultaträkning
  • Balansräkning
  • Noter (tilläggsupplysningar)

Större företag måste även ta med en kassaflödesanalys. Med större företag menas företag som uppfyller minst två av följande:

  • över 50 anställda
  • över 40 miljoner kronor i balansomslutning
  • över 80 miljoner kronor i nettoomsättning

För koncerner finns det ytterligare regler.

När måste en årsredovisning granskas av en revisor?

Alla publika aktiebolag och större privata aktiebolag måste ha en revisor som granskar årsredovisningen och skriver en revisionsberättelse.

Som ett större privat aktiebolag räknas företag som uppnår minst två av följande:

  • fler än 3 anställda
  • mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
  • mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning