Vad är ett Aktiebolag?

Aktiebolag, förkortat AB, är en av de vanligaste bolagsformerna i Sverige. Att ombilda din enskilda näringsverksamhet till ett aktiebolag kan ofta vara ett klokt beslut när verksamheten har börjat expandera kraftigt. Exempelvis om du har nått upp till en vinst före uttag på över 600 000 kronor, är aktiebolagsformen skattemässigt förmånligare.
Även andra faktorer kan motivera att bedriva företag i aktiebolagsform. Eftersom ett aktiebolag är ett eget rättssubjekt (en juridisk person) innebär det att du som ägare saknar personligt ansvar för bolagets förpliktelser. Om du bedriver en verksamhet som kräver stora lån, hyreskostnader, garantiansvar och/eller stora utgifter till anställda kan alltså ett aktiebolag vara ett tryggt val.

Viktigt att ha kunskap om bolagsformen

Aktiebolagsformen kan vara lite snårig eftersom det är många regler att ha koll på och förhålla sig till. Det är därför viktigt att läsa på om bolagsformen och ha koll på enklare aktiebolagsrätt innan man tar beslutet att starta ett aktiebolag. Centralt är aktiebolagslagen, som är den lag som reglerar aktiebolag.
Aktiebolagslagen består av 32 kapitel. Viktiga delar är exempelvis hur bolagsbildningen går till (2 kap.), reglerna om bolagsordning (3 kap.), hur bolagsstämman ska gå till (7 kap.), värdeöverföringar och vinstutdelningar (17-18 kap.) samt reglerna om likvidation och konkurs (25 kap.). Utöver detta är det nödvändigt att ha en grundläggande koll på skyldigheter enligt årsredovisningslagen och bokföringslagen.

Sammanfattningsvis bör du som företagare överväga att övergå till aktiebolagsform om:

  • Din nuvarande verksamhet expanderat och du önskar en tydligare gräns mellan dig och bolaget
  • Ditt nuvarande företag gör en vinst före uttag på över 600 000 kronor
  • Du har tagit dig tid att läsa på om bolagsformen och förstår enklare aktiebolagsrätt

Vad är det för skillnad på privat och publikt aktiebolag?

Skillnaden är att ett publikt aktiebolag är noterat på börsen, medan ett privat aktiebolag inte är det. Reglerna kring minsta aktiekapital skiljer sig också åt, där ett publikt aktiebolag kräver 400 000 kr medan ett privat aktiebolag kräver 50 000 kr.

Måste man ha en VD i ett aktiebolag?

I ett publikt aktiebolag krävs enligt lag att man har en verkställande direktör (VD). VD:n ska utses av styrelsen och är underställd denna. Däremot i ett privat aktiebolag finns det inte något krav på att ha en VD, dock kan styrelsen om den vill besluta om att utse VD.

Är aktieägare skyldiga att verka för bolagets intressen?

Som huvudregel har inte aktieägare något personligt ansvar för bolaget, och är därmed inte heller skyldiga att positivt och aktivt verka för bolagets intressen. Dock får inte aktieägaren skada bolaget genom att agera i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Om så sker, kan aktieägaren bli skadeståndsskyldig.

Hur fastställs ett aktiebolags nationalitet?

Hur ett bolags nationalitet fastställs varierar mellan olika länder. Antingen används sätesprincipen eller så används inkorporationsprincipen. Den sistnämnda används i Sverige, även i exempelvis USA och Storbritannien. Principen innebär att det är bolagets registrering som är avgörande, det vill säga ett bolag som med stöd av aktiebolagslagen registrerats hos Bolagsverket anses svenskt.

Kan aktiebolaget låna ut pengar till en styrelseledamot?

Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till vem som helst och hur som helst. Det finns ett så kallat närståendeförbud i 21 kap. 1 § aktiebolagslagen, som innebär att lån inte får ges till personer som är närstående till bolaget. En styrelseledamot är en närstående, dock inte styrelsesuppleanter.