Summering av ABC-kalkyl

  • ABC-kalkylen är ett nytt sätt att sammanställa en självkostnadskalkyl genom att man tar hänsyn till kostnadsdrivares aktiviteter istället för att göra den traditionella kostnadsfördelningen och påläggskalkylering
  • ABC-kalkyl står för ”Activity Based Costing”
  • Till viss del kan dock ABC-kalkylering vara tufft, då det kan vara svårt att bestämma vilka aktiviteter som är kopplade till en viss kostnadsdrivare

ABC-kalkylABC-kalkyl står för engelskans begrepp ”Activity Based Costing” och har anammats som en typ av självkostnadskalkyl. Egentligen är det en moderniserad form av en sådan, och huvudsyftet med en ABC-kalkyl är att den menar att aktiviteter gör att resurser förbrukas samt att produkter förbrukar aktiviteterna. Detta är ett relativt nytt synsätt.

Som du säkert ser på namnet ”Activity Based Costing” som bäddat för ABC-kalkylen, står aktiviteter i centrum istället för de indirekta kostnaderna där man annars redovisar dem som kostnadsställen. De olika aktiviteterna ger också en identifiering av kostnadsdrivarna. Detta anses ge en bättre bild av kostnadsfördelningen i jämförelse med traditionell metod av självkostnadskalkylering.

Skillnad mellan ny och traditionell metod

Den vanliga självkostnadskalkylen innebär att man sammanfattar kostnadsbärarna och ser till deras direkta kostnader. Man samlar sedan de olika omkostnader på kostnadsställen som avser olika avdelningar och sektioner, såsom direkta löner och material m.m. ABC-kalkylen ska istället lokalisera de aktiviteter som utgör kostnaderna för en kostnadsdrivare.

Kalkylen följer med andra ord de processer och händelser som kostnadsdrivaren skapar. I stort används ABC-kalkylen för att enklare göra en kostnadsfördelning, men detta kan också vara ganska svårt, eftersom det kan vara klurigt att avgöra vilken aktivitet som vissa kostnadsdrivare gör. Det är inte alltid att det är produkten som står för dem.

Hur är en ABC-kalkyl uppbyggd?

ABC-kalkylen bygger på följande steg och premisser som leder vidare till olika beräkningar och analyser.

  • Organisationens syfte och mål att skapa produktion av varor/tjänster
  • Produkternas olika egenskaper ger upphov till olika aktiviteter
  • Aktiviteterna bör inte förbises, då de kostar företaget pengar och kräver ekonomiska resurser

I vilken mening spelar aktiviteterna så stor roll?

I en ABC-kalkyl spelar aktiviterna en avgörande roll eftersom man anser att det är de som ligger till grund för om resurserna minskar eller ökar. Det är således aktiviteterna som bestämmer resursförbrukningen, vilket medför att dessa måste knytas an till en kostnadsdrivare för att analyseras.

I vilka typer av företag används ABC-kalkyler främst?

Det är mestadels större företag som tillämpar ABC-kalkyler, dels för att de har mer omkostnader och aktiviteter i sin verksamhet och dels för att metoden är ganska kostsam att införa. Därför är det ovanligt att ett mindre företag väljer detta framför traditionell självkostnadskalkyl.

Hur uppkom ABC-kalkyl?

ABC-kalkylen såg dagens ljus i USA och utvecklades därigenom av ett gäng amerikanska ekonomer som en del av ett stort företagsstyrningssystem. Det är också därför man har behållt namnet ”Activity Based Costing” på engelska, men på svenska kallas den allt oftare för ”aktivitetsbaserad kostnadskalkyl”. Ursprunget kan ledas till 1984.

ABC-kalkylen är tidskrävande och kostsam. Finns det en förenklad version?

Ja, just på grund av den dyra och tidsödande ABC-kalkylen på traditionell väg, har en snabbare metod utvecklats. Den kallas för tidsstyrd aktivitetsbaserad kalkyleringsmetod. Den bygger helt enkelt på ett förenklat tillvägagångssätt som undviker vissa av de svårigheter man kan stå inför med den vanliga ABC-kalkylen.